Det är en kall torsdag i slutet på oktober, solen skiner över frostnupna träd och buskar. Det glittrar i frostkristallerna på trädens och buskarnas grenar.
Solen som numera knappt orkar över horisonten, värmer så lite att den knappt smälter ner frosten på bilarna. Jag ser varje morgon, irriterade bilägarna skrapa rutorna utanför mitt köksfönster.
Jag har sökt några arbeten i veckan som gått och till och med varit i kontakt med ett amerikanskt företag om att starta eget på freelance basis, men det gick åt skogen. Även om förhandlingarna började bra.
Nu ser jag i dagens tidning att arbetslösheten antas öka med
100 000 personer nästa år. Det blir bara bättre och bättre. Finanskris, arbetslöshet, kronan sjunker, inflationen stiger och för någon dag sedan så hörde jag utbildningsministern säga att det behövs mer disciplin i skolan (han verkar lite kinky) :)) Ja, Sverige verkar ju vara på rätt väg!
Det positiva är väl att jag börjar få fason på min hemsida Flugfiske Norrbotten . Får väl se om andra tycker om den lika mycket som jag? Hoppas det! Sedan har brorsan fyllt år och det är väl positivt. Åtminstone Whiskypinnarna satt bra. Jag tror Whiskyn är bra för magen, åtminstone vill jag tro att den är lite bra :-) för det allmänna välbefinnandet (och magen)
Molnigt ute och ganska kallt, vintern är på gång. Fick av en bekant veta, att jag skulle ha förtalat någon som jag inte ens vet vem det är. Konstigt som allt annat i denna stad. Jag har fått lika konstiga samtal på telefon, upprörda människor som har talat om saker som jag inte har en aning om.
Om man blir utsatt för sånt här under en lång tid så blir det rätt obehagligt att vistas ute bland människor. Man vet aldrig vad dessa knasar ska hitta på nästa gång.
Mina åsikter om politik och mitt engagemang i Amnesty har av vissa framställs som suspekt. En gång sa en högborgerlig kvinna till mig: Inga röda ska få föröka sig! I grunden tror jag att det är det, som ligger till grund för mycket av de obehagliga som hänt mig.
Luleå är från början en högborgerlig stad som under andra världskriget hade en stark nazistisk rörelse. Jag tror att det är det, som än idag sätter prägel på hur människorna i staden förhåller sig till varandra.
Vill man veta mina åsikter så finns dom ju på Janbanan tankar och funderingar och på http://www.politik.janbanan.net om någon är intresserad.
Tvättar kläder idag. Gråmulet och mörkt ute, så jag är tvungen att ha lyset på mitt på dagen. En riktig måndag från hell. Sökte ett nytt jobb igår, skickade med ett engelskt CV som specade precis allt jag gjort de senaste åren. Har även varit i kontakt med ett amerikanskt företag, men villkoren va ju rent ut sagt dåliga! Vem fan kan leva på en lön långt under existensminimum? Ja, inte jag i varje fall.
Så allt går på i gamla spår, trots finanskris och allmän ekonomisk oro i världen. Snart fyller Tobbe år och det är ju nåt att fira trots alla kriser.
Det var en strålande höstdag idag. Solen sken från en klarblå himmel och det var faktiskt riktigt varmt i solen. Det var mycket folk som passade på att ta en höstpromenad denna vackra höstdag. Ekorrarna kilade omkring i träden medan småfåglarna passade på att leta föda innan kylan kom på allvar.
Det var roligt att se att så många äldre var ute i solskenet. Jag gick om en äldre dam med gåstol som sakta tog sig fram på stigen efter stranden. Även hon tog vara på det fina vädret nu i slutet på hösten, innan vinterns stormar drar in över denna lilla del av världen.
När jag nådde Notviken på denna promenad så såg jag en farbror som lade ut nät. Det var länge sedan som jag såg någon lägga ut nät i Notviken. Kanske han hoppades på sprittande siklöja full med rom. Men så vitt jag minns, så var det bara Abborre, Brax, Id och Mört som brukade fastna i de nät som lades ut här.
Det är en kall torsdag i slutet på oktober, solen skiner över frostnupna träd och buskar. Det glittrar i frostkristallerna på trädens och buskarnas grenar. 
